Smärta och kontroll

Japanerna vet helt klart hur man har ett annorlunda beteende på scen som påminner mer om en skräckfilm än någonting annat, men amerikanerna är inte sämre dem. Man kan tycka att GG Allin var extrem på scen då han slog sig blodig och slogs med publiken, men jämfört med tillexempel Edwin Borsheim som var frontfigur i Kettle Cadaver så var hans försök att stå ut i mängden nästintill mesiga. Att kliva in på en konsert med Kettle Cadaver var mer som att kliva in under en inspelning av en vrickad skräckfilm. En blodig man med läpparna uppnålade med säkerhetsnålar är kanske inte vad man förväntar sig om man går på konsert, men det var vad Edwin bjöd på. Hur han...

Läs mer ›

Mörkt och farligt

För nästa extrema band så stannar vi i Japan, landet som är känt för att ha ett av de mest artiga språk i världen är inte ett land man tror ska vara samma som levererat bandet Hanatarash. Med ett namn som på japanska betyder snornäsa och skapat av Yamantaka Eye, en legendarisk artist i Japan, var Hanatarash ett av de farligaste band som någonsin existerat. Det är inte många som skulle klara av att nämna ett enda av bandets album, inte ens om man har ett intresse för punkrockens historia, men chansen är ändå stor att man hört delar av deras legendariska historia. (mer…)

Läs mer ›

Skräckfilm möter flickskola

Svordomar, slagsmål och tillhyggen på scenen är alla saker som räknas till det extrema när det gäller scenkonst. Artister finner sina egna vägar för att stå ut från mängden och bli omtalade, på detta sätt behöver man dessutom inte vara bland de bästa musikaliskt för att nå berömmelse. Se bara på GG Allin som jag skrev om tidigare, med sin ”I don´t give a fuck” attityd gjorde han precis vad han ville på scen utan att bry sig om vad folk tyckte om det eller hans halvdana sång. Musiken ska matcha ens stil och ge det intryck man behöver, detta fria tänkande är förmodligen det som dar till sig fans till dessa artister och band. Någon som vågar vara precis...

Läs mer ›