Vampyrer i litteratur och film

Vampyrer förr

Vampyrer är förmodligen den mest kända mytologiska varelsen i världen. Vampyrliknande väsen har förekommit i folktron i många olika kulturer genom historien.

I Mesopotamien, forna Grekland, medeltida England, ja till och med i Bibeln finns berättelser om odöda som lever av andra människor. Utseende, kön och handlingar varierar. I vissa myter är vampyren en vacker kvinna som förför unga män och dricker deras blod. Andra gengångare stiger upp från gravarna om natten för att ställa till otyg. De rövar bort barn, sprider sjukdomar, förstör egendom, dödar husdjur. Historier om vampyrer som förvandlar sig till en fågel, en fladdermus, en varg, en katt eller till dimma. Vampyrer kan också vara en egen ras som lever sida vid sida med människorna. Gemensamt är dock skildringarna om vampyren som en ond, människofientlig varelse.

Vampyrer i litteraturen…

När Bram Stoker 1897 skrev den mest berömda vampyrboken om greve Dracula fanns redan en gammal fascination för varelserna. Vad Stoker gjorde var att ge vampyren en ursprungsplats – Transsylvanien, och tydliga karaktärsdrag – kultiverad, intelligent, skrämmande, samt en fängslande historia om passion, längtan, smärta och död. Vampyrlitteraturen har sedan dess blivit omfattande. Berättelser om blodsugare från alla världsdelar, och nya tillkommer hela tiden. Flera bokserier har rönt framgångar, till exempel om den spanske vampyren Don Sebastian. Även i serietidningsvärlden har ämnet varit populärt. ”Vampirella” var storsäljande under 1970-talen, liksom Marvels ”Dracula”. Författare som HG Wells, Stephan King och till och med Viktor Rydberg hängde på vampyrvågen. Med Anne Rice´s åtta böcker ”Vampyrkrönikan” från 1976 och framåt om vampyrerna Lestat, Louis och Claudia fick genren en nytändning. Första delen ”En vampyrs bekännelse” filmatiserades 1995 med Brad Pitt och Tom Cruise.

…och på film

Det är mestadels genom film vi känner till hur vampyrer lever, verkar och dör. Filmhistorien har mejslat fram en viss stereotyp. Nutida vampyrer tål inte solsken, vitlök och kors. De livnär sig på mänskligt blod och sover i en kista. Den som blir biten blir själv vampyr. Man dödar en vampyr med en träpåle genom hjärtat. Dracula är en av de litterära figurer som filmats mest genom tiderna, och kan sägas vara sinnebilden för en vampyr. 1922 kom den framgångsrika filmen, ”Nosferatu”. Där är Dracula råttliknande med långa klor. Med Bela Lugosi (1931) fick vampyrgreven utseendet vi nu förknippar honom med – lång, smärt, blek och välklädd. Både filmens kvinnor och damerna i publiken förfördes av denna sammetsögda skräckfigur. Christopfer Lee är en annan berömd Dracula-tolkare, som under 1950- och 60-tal spelade rollen några gånger.

…och TV

Vampyrerna har också nått TV-rutan. Många serier har blivit populära senaste decennierna. ”Buffy the vampire slayer”, om tonårstjejen Buffy som slåss mot allsköns monster, blev en dundersuccé. I ”True Blood” lever vampyrer och människor i fred tack vare ett syntetiskt framställt blod. I ”Vampire Diaries” slits en kvinna mellan en ond och en god manlig vampyr. ”Twilight”-böckerna om kärleken mellan människan Bella och vampyren Edward har filmats med stora framgångar. ”Den unge greve Dracula” är spännande för mindre barn.

…och TV

Många oförglömliga vampyrer har setts på bioduken. Gary Oldmans läskiga Dracula. Willem Defoes nytolkning av Nosferatu. Men tidernas bästa vampyrfilm måste ändå svenska ”Låt den rätte komma in” (2004) vara. Den vackra historien om mobbade Oscar som blir vän med vampyrflickan Eli kan inte ens lämna Von Helsing oberörd.